Just nu har vi tekniska problem med "Sök hämtningsdag". Läs mer
close

Återvinning gör skillnad

Att sortera sopor till återvinning gör skillnad. Ju renare sopor desto större möjlighet finns det att använda materialen på nytt. Vi på Gästrike återvinnare arbetar med att göra det så enkelt som möjligt för dig att kunna bidra. Det bästa du kan göra är att bidra, genom att sortera dina sopor hemma hos dig.

Att sortera sopor till återvinning gör skillnad. Ju renare sopor desto större möjlighet finns det att använda materialen på nytt. Vi på Gästrike återvinnare arbetar med att göra det så enkelt som möjligt för dig att kunna bidra. Det bästa du kan göra är att bidra, genom att sortera dina sopor hemma hos dig.

Så mycket sorterade vi till återvinning 2023

Ni är många som gör ett ett fantastiskt fint jobb med att sortera ert matavfall och era förpackningar till återvinning. Så här mycket sorterade vi ut per invånare i Gävle, Sandviken, Ockelbo, Hofors och Älvkarleby kommun under 2023.

  • Pappersförpackningar - 20 kg/invånare (totalt 3.305 ton)
  • Plastförpackningar - 10 kg/invånare (totalt 1.591 ton)
  • Metallförpackningar - 2 kg/invånare (totalt 345 ton)
  • Glasförpackningar  - 21 kg/invånare (totalt 3.422 ton)
  • Tidningspapper - 11 kg/invånare (totalt 1.859 ton)
  • Matavfall - 57 kg/invånare (totalt 9.452 ton)
  • Restavfall - 136 kg/invånare (totalt 22.664 ton)

Vi behöver göra mer

soppåse uppdelad i tre delar med matavfall i en tredjedel, restavfall i en tredjedel och förpackningar i en tredjedel

Plockanalyser visar att i genomsnitt 2/3 av soppåsen består av förpackningar och matavfall som hade kunnat sorteras ut och återvinnas. Hur ser det ut i din soppåse?

Du kan göra skillnad

Plastförpackningar

Plastförpackningar är vanligtvis gjort av olja. För varje kilo plast som återvinns spar vi en liter olja och två kilo koldioxid. I Sverige använder vi 155 000 ton plastförpackningar varje år, ungefär 17 kilo per person. Det tar 450 år innan en plastflaska som hamnat i naturen har brutits ner. Genom att lämna den till återvinning kan den istället bli en ny flaska, en diskborste eller ett staket.

Pappersförpackningar

Förpackningar av papper och kartong som går till återvinning gör att vi inte behöver fälla så många nya träd. Ett ton returpapper motsvarar ungefär 14 träd. Det spar också energi att använda gammalt papper för att göra nytt, jämfört med att använda ny träråvara. Pappersfiber kan återvinnas minst sju gånger innan de är uttjänta. Återvunnen kartong minskar koldioxidutsläppen med 37 procent jämfört med jungfrulig råvara.

Glasförpackningar

Glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvalitén försämras. Då sparas råvaror som sand, soda och kalk, råvaror som finns i begränsad mängd. Det går också åt mindre energi för att återvinna glas än att göra nytt glas. Återvunnet glas minskar koldioxidutsläppen med 41 procent jämfört med jungfrulig råvara.

Metallförpackningar

Metallförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst. Genom att återvinna metall sparas stora resurser. När vi bryter ny metall är det bara en eller några få hundradelar av allt upptaget berg som blir metall. Varje år skapas därför 45 miljoner ton gruvavfall i Sverige, som måste deponeras på ett säkert sätt för att inte läcka farliga ämnen till miljön. Genom återvinning minskar det problemet.

Ingen metall är för stor eller för liten för att lämnas till återvinning: cyklar, spik, värmeljushållare och gem - allt kan återvinnas. Om vi skulle lämna alla kapsyler till återvinning, skulle Saab och Volvo kunna tillverka 2 200 nya bilkarosser varje år. Se bara till att lämna det på rätt ställe: förpackningar till återvinningsstationen och annan metall till kommunens återvinningscentral.

Att återvinna metall sparar väldigt mycket energi. Det gäller särskilt aluminium, där vi sparar 95 procent av den energi som annars behövs för att göra helt nytt aluminium. Återvinning av stål, som används i exempelvis konservburkar, sparar 75 procent av energin jämfört med produktion från järnmalm.

Tidningar

Tidningspapper görs av massaved från träd. Pappersfibern kan användas till nytt papper fem till sju gånger. När bruken tillverkar papper av returfibrer istället för färskfibrer så går det endast åt en tredjedel av elenergin.

Matavfall

Matavfall omvandlas till fordonbränsle och biogödsel. Genom detta sluts ett kretslopp. Bensin och diesel ersätts med en fossilfri biogas. Lantbruket får tillgång till ett biogödsel som återför växtnäringsämnen till jordbruksmark och ger minskat behov av konstgödsel.

Behöver du hjälp med sorteringen?

Det händer sen med det du sorterar

arrow-right