Vanliga myter om återvinning

Här hittar du svaren som är bra att ha i huvudet nästa gång någon hävdar att återvinning inte gör någon skillnad, eller att sopbilen ändå tömmar allt i samma fack. 

 

MYT 1: Förpackningarna behöver rengöras noggrant.

Nej! Det behövs inte, men förpackningarna måste vara helt tömda. Annars kan de hamna fel i den automatiska återvinningsprocessen, som sorterar förpackningarna bland annat efter vikt. Det är inte nödvändigt att skölja ur förpackningarna, men för din egen skull, och för de som arbetar med hanteringen av förpackningarna, så kan det ju vara trevligt med ursköljda förpackningar.

 

MYT 2. Mjölk-, fil- och juiceförpackningar går inte att återvinna eftersom de består av olika material.

Fel! Många förpackningar för färskvaror består av kartong, en plasthinna och/eller en tunn hinna av aluminium på insidan och en plastkork. Förpackningen innehåller dock mest pappersfiber, därför sorterar du den som pappersförpackning medan plastkorken läggs med plastförpackningarna. Hinnan på insidan skiljs från kartongen senare, när den återvinns.

 

MYT 3. Energiåtgången för att transportera förpackningarna och tidningarna äter upp miljönyttan med återvinningen.

Nej! Återvinning ger en betydligt större vinst för miljön, även om det går åt energi för transporter.

 

MYT 4. Sopbilen tömmer bruna och gröna kärlet i samma fack så det är ingen idé att jag sorterar.

Det stämmer inte! Chauffören som tömmer dina sopor kör en så kallad dubbeltömmare. På utsidan ser det ut som att allt hamnar på samma ställe men det gör det däremot inte på insidan. Chauffören kan själv styra en skiljevägg som separerar det som töms från det gröna respektive bruna kärlet. Det här går att se i en monitor som finns i hytten. Vår chaufför visar gärna hur det här går till för den som är intresserad.

 

MYT 5. Mitt bidrag till återvinningen är så litet att det inte spelar någon roll.

Om alla tänker på det viset skulle inte mycket bli återvunnet. Många tillsammans gör stor nytta, därför är ditt bidrag viktigt. Några exempel:

  • Om alla metallkapsyler lämnades till återvinning så skulle de räcka för att tillverka 2200 nya bilkarosser varje år.
  • Om alla Sveriges hushåll återvann ytterligare en plastförpackning i månaden skulle koldioxidutsläppen kunna minska med 3600 ton, vilket motsvarar utsläppen från ca 1200 bensindrivna bilar varje år, eller oljeuppvärmningen av 675 medelstora villor.

 

MYT 6. Det är ingen vits att sortera eftersom allt ändå blandas ihop efteråt.

Fel! Inget blandas. Allt skickas separat till olika, specialiserade, anläggningar för återvinning. När de som tömmer behållarna på återvinningsstationer och i återvinningsrum kommer till FTI:s anläggning så kontrolleras att materialet fortfarande är sorterat på rätt sätt.

För att de entreprenörer som har i uppdrag att samla in förpackningar och tidningar ska få betalt för sitt jobb behöver det vara sorterat och hålla en viss kvalitet. Annars får de åka till soptippen och betala en avgift för att bli av med det istället. Det är ingen bra affär!

 

 

MYT 7. Soporna sorteras i efterhand, så jag kan lika gärna slänga allt i den vanliga soppåsen/hushållssoporna.

Nej! Om du slänger dina förpackningar i soppåsen eldas de upp och återvinns inte till nya produkter. Att elda med dem genererar visserligen värme och el, men det är betydligt bättre för miljön att göra nya produkter av gamla förpackningar och tidningar. Det går att återvinna i stort sett alla förpackningar av plast, papper, metall och glas, samt tidningar.

 

MYT 8. Det är ingen vits att sortera färgat och ofärgat glas, lastbilen lägger ändå allt tillsammans.

Fel! Lastbilarna som hämtar glasförpackningar har två fack på flaket, ett för färgade glasförpackningar och ett för ofärgade. Men det kan se ut som om allt blandas ihop. Glasförpackningar kan återvinnas hur många gånger som helst utan att kvaliteten försämras. Att använda återvunnet glas i tillverkningen av nytt minskar koldioxidutsläppen med 41 % jämfört med att använda ny råvara, samtidigt som det sparar naturens resurser.